Nu har det återigen, gått ett tag sedan jag skrev. Får försöka att skärpa mej när det gäller att skriva på bloggen.

Den 12 januari lät jag Lasse (Warlock´s Regaliz) och Bailey (Zakeya´s Suspicious Minds) para sig med varandra. Min tanke var att eftersom inte Bailey får springa på hela detta året och ska ta det lugnt i största allmänhet, så vad passar inte bättre då än att ta valpar i år istället för om några år. Visst, Bailey hinner inte meritera sig lika mycket men jag tycker att hon har visat en hel del redan vad hon går för i lc-sammanhang. Utställningsdelen har det inte blivit så mycket men hon har ju ändå hunnit meritera sig lite även där.

Nåväl, den 17 mars födde Bailey sina valpar. Det blev fyra hanar och fyra tikar. Först såg det ut som om det skulle bli två svarta och två brindle av varje kön, men när de var en vecka så hade en svart hane blivit en brindlehane. Vi får se om det blir fler ändringar framöver. Alla valparna växer och mår bra. Det är väldigt lugnt i valplådan så Bailey har mat så det räcker, vilket är väldigt skönt.

Tags: Valpar —

Lördagen den 12 januari gick Baileys gips av och hon kunde trampa ner på foten. För att staga upp, satte vi på ett järn utanför gipset och sedan lindade in i ett bandage. Idag, onsdag den 16 januari har vi varit på Djursjukhuset i Skara igen. Lite oväntat för mej, så plockades gipset helt bort nu och ersattes bara med ett stödbandage. Detta bandage ska plockas bort till helgen och sedan ska Bailey sakteligen börja använda sin fot igen. Om ca 2 – 3 veckor ska jag börja gå lite korta promenader med henne och successivt öka motionen för att kunna börja cykla med henne på andra halvan av sommaren. Till senhösten kan hon få springa fritt igen, fast det ska ju vara kontrollerat och det kan bli svårt med henne. Det känns otroligt skönt att äntligen slippa gipset men samtidigt oroligt för det har ju varit ett skydd.

Tags: Äntligen —

Idag var vi på Djursjukhuset i Skara igen, jag och Bailey. Denna gången blev hälften av gipset borttaget och bara den främre delen lindades på igen. Nästa vecka ska veterinären göra den främre gipsbiten smalare och på så sätt ska Bailey sakta men säkert börja använda sitt ben igen.
För två dagar sedan lyckades Bailey komma ur gipset när hon var i hundgården. Förmodligen krokade hon tag när hon skulle genom luckan. Både Ove och jag blev jätterädda men eftersom Bailey har gått gipsad så pass länge så har läkningen påbörjats. Det hade varit värre om det varit strax efter skadan. Nåväl, vi lade om gipset igen och det fick hon gå med till återbesöket idag.
Alla dessa veterinärbesök har ju varit bra socialträning för Bailey också. Hoppas att hon sköter sig bättre på nästa utställning och inte viker undan för domaren. Idag fick vi också brev från SKK att Bailey har B-höfter och ED 0-armbågar d v s godkänt.

Tags: Börjar äntligen se ett slut —

Två löpande tikar och en galgohane. Det blir nästan för mycket. Att det kan vara så stor skillnad på hanar. Vi har tidigare haft boxer och springerhane. Det är inget mot att ha en galgohane. Boxern och springern accepterade att det var nät mellan dem och tiken. Det gör inte galgon. Han försöker på alla sätt att komma ur sin inhägnad och sedan in i tikens. Tre gånger har han lyckats men vi har haft tur och tiken har fräst ifrån. Varje gång har vi riggat mer så nu är det dubbla nät och stenplattor. Dubbla nät så att han inte ska bita sig igenom och stenplattor så att han inte kan gräva sig ut och sedan in i nästa inhägnad. Hoppas att det räcker. Angående natten så har den varit orolig med en hanhund som inte kan släppa att det finns tikar i andra änden av huset.

Tags: Vilken natt —

För ca en månad sedan skulle Ove fixa till vår torktumlare som inte tömde vattnet. När han höll på att skruva så slant han och smällde i den högra tummen i en plåt. Oturligt nog så tog det rakt över leden och plåten skar in ganska djupt. Ove tejpade och spjälade ihop såret på egen hand och trots att det inte läkte som det borde så gick han inte till läkaren.
Inte förrän på juldagen när vi var i Skövde och tummen hade börjat värka och svullnat upp. Vi åkte till akuten på KSS och där blev Ove kvar. Läkaren såg ganska allvarligt på skadan och ville inte släppa hem honom. Annandag jul blev Ove nersövd och opererad. Han har sedan gått på antiobiotika via dropp men det vill inte bli tillräckligt bra så att han får åka hem. Läkaren vill fortsätta att ge medicin via dropp. Nyårsafton så har äntligen provsvaren på odlingen kommit och ortopedläkaren ska konsultera med infektiosläkaren och ändra lite på antibiotikan så att det förhoppningsvis kommer att ge bättre resultat. Idag så åt Ove och jag en nyårslunch på Max. Ove har sett på reklam och blivit så sugen på deras BBQ dream. Därefter var det dags för honom att återvända till sjukhuset eftersom han ska ha dropp/antibiotika var 8:e timme. Nu håller vi tummarna att läkarna får bukt med hans tumme.

Tags: God jul och gott nytt år —

2012 var fjärde året i rad som vi startade en hund. 2009 var vi i Marianske Lazne i Tjeckien och där sprang Roya. 2010 var vi i Chardonnay i Frankrike med Roya. 2011 sprang Roya i Baest i Holland och i år sprang Lasse i Dunakeszi, Ungern. Roya var anmäld till Ungern men tyvärr började hon löpa strax innan. Tråkigt, eftersom det inte fanns någon svensk saluki med. På de övriga loppen hon har sprungit har hon hamnat i mitten av prislistan, vilket är bra gjort med tanke på det stora antalet deltagande hundar. Nåväl, i Ungern var det Lasses tur att starta och det gjorde han så bra att han avgick med slutsegern.

Tags: EM i lure coursing 2012 —

Lasse kom till oss 2011. Hans egentliga lc-säsong var detta år, 2012, och den kunde inte ha gått bättre. Efter sin första säsong var han direktkvalificerad till EM som 2012 gick i Dunakeszi, Ungern. Långt bort men om man slår ihop den med semestern så går det bra. Vi startade resan med en utställning där Tara fick sitt sista cert och blev utställningschampion. Ungernresan kunde inte ha gått bättre, Lasse vann bland galgohanarna och blev därmed europamästare 2012, ECC-12. Han startade fem gånger i Sverige med fyra vinster och en andraplacering. Detta gjorde honom till årets lc-galgo 2012. Han har också fått sin titel i år, C.I.B, C.I.B.P, nordisk utställningschampion, svensk och norsk lure coursingchampion och ECC-12. Förra året blev han SE V-11.

Tags: Lasse —

Det har gått flera år sedan jag skrev på min blogg senast. Det har hänt en hel del sedan dess. För närvarande har vi fyra saluki, alla tikar, Barakisch Roya Bolour – Roya, Khalils Tara Scheherazade – Tara, Seadis Girondelle – Pixie och Barakisch Touba Delkash – Touba. Dessutom har vi två galgo espanol, den svarta släthårshanen Warlock´s Regaliz – Lasse/Lakritz och den strävhåriga brindletiken Zakeya´s Suspicious Minds – Bailey. Bailey kom till oss i augusti 2012 och hade då redan fyllt två år och hade lure coursinglicens. Hon startade sin karriär strålande med två lc-cert på fyra starter. Sedan var lc-säsongen slut. Tyvärr skadades Bailey hemma i trädgården. Yttre böjsenan i vänster framfot gick av. Kanske trampade hon på något som skar in i foten. Nåväl, senan syntes och det var bara att åka in till djursjukhuset i Skara. Söndagen den 18 november under jourtid, ska det hända något så händer det på helgen, naturligtvis. På onsdagen veckan efter, byttes gipset första gången eftersom dränaget då togs bort, sedan har gipset bytts med sju till 10 dagars intervaller. Så här långt ser allt bra ut och Bailey ska fortsätta att få gipset bytt med veckointervaller. Senor tar lång tid på sig att läkna och det som kommer att hålla ihop senorna blir ärrbildningar och det säger sig själv att det inte kommer att bli som förr. Men veterinären är optimistisk och tror att hon kommer att kunna springa igen, kanske framåt hösten 2013, men det kommer att ta tid. LC-prov kanske det inte blir förrän till våren 2014, det får tiden utvisa.

 

 

Tags: Bailey —

Idag har vi varit i Gråbo igen där Tara har fått behandling för sin rygg. Hon vrider även ut höger bakknä vid rörelse och har fått elbehandling för den leden. Tara har blivit mycket bättre sedan förra besöket i Gråbo och det känns jättebra att det blir ett resultat av allt. Varje dag har jag masserat hennes rygg också.

Tags: Fortsatt behandling av Tara —

I torsdags, den 18/3 var jag, Ove, Peter, Hanna och min bror Jan på pappas begravning. Det var en fin och enkel begravning i Lundby gamla kyrka i Göteborg. Övriga besökande bestod av pappas fru sedan fem år tillbaka, Barbro och hennes barn och barnbarn samt Barbros systrar. Det var så pappa ville ha det, så enkelt som möjligt. Pappa hade fått asbestlunga och fick använda maskin för att underlätta andningen på nätterna. Han var rörkrökare i sina yngre dagar och utsattes då för asbest.

Tags: Begravning —