Idag åkte vi till Gråbo med Tara. Camilla Haglund går en kurs med inriktning fysioterapi på hund och då passade vi på att få Tara utredd. Tara har från och till haltat och varit allmänt stel. Hon gjorde för knappt 1 år sedan två rejäla vurpor när hon fick upp en levande hare på en lure coursingträning. Egentligen var det jag som stötte upp haren när jag försökte fånga Tara, som inte alls ville bli fångad. När sedan haren sprang upp så förföljde Tara den. Det var hur snyggt som helst att se, hon följde perfekt och var hack i häl på haren hela tiden. Sedan hände det som inte fick hända, Tara sprang in i ett elstängsel av trådar (utan el) och gjorde en rejäl kullerbytta, sedan upp igen och in i ett stängsel till, denna gången med elen påkopplad, gjorde en ny volt men stannade därefter. Det blev nog för mycket med två voltningar och dessutom elströmmen. Därefter kunde jag fånga henne.
Förmodligen är ovanstående grunden till Taras problem som har kommit. Nåväl, Tara har några kotförskjutningar mitt på ryggen och ut mot ryggslutet. Hon är lite C-formad när hon står och muskeln på ena sidan på ryggen är hård medan den andra inte känns. Bäckenet var också snett, man kunde se att höftknölarna satt olika, men detta justerades direkt av kursledaren. Det kan återgå men nu ska jag ge henne massage och försöka träna upp de muskler som hon har avlastat. Tara fick också laserbehandling. Jag känner mig så nöjd med att vi åkte dit och att äntligen få något konkret att ta på. Eftersom hon har haft ont, så har hon också dragit in rumpan vid ståendet. Jag har ju sett att hon inte har så brant kors när hon är avslappnad, som hon har på t ex en utställning.
Sprang med henne i ridhuset och det är roligt att konstatera att Tara har blivit mycket mer positiv till att springa med mej i koppel och är uppmärksam mot mej. Precis så som hon var i Hågelby i oktober när hon blev BT-2 och fick sitt första (och förhoppningsvis inte sista) cert.

Idag kunde det ha gått riktigt illa med Taras öga. Hon var kopplad med ett halvstrypshalsband och busade samtidigt med Pixie. Plötsligt hade karbinhaken fastnat i det övre ögonlocket på hennes högra öga. Ove blev jätterädd och säkert blev Tara ännu räddare då eftersom Ove slängde sig över henne för att få tag i henne. Han blev så rädd när kopplet satt i ögat och vågade inte hålla emot med kopplet. Tara blev givetvis jätterädd men lugnade sig så småningom. Ove kunde plocka bort karbinhaken och såg då att det hade blivit ett sår på insidan men ögat var oskadat. Efteråt är hon svullen på ögonlocket. Man kan ju aldrig gardera sig mot olyckor men man kan ju försöka undvika dem, så i fortsättningen blir det vanligt halsband som gäller. Halvstrypet är förmodligen för stort så att länken blir för lång och då hamnar karbinhaken så lägligt i ögonhöjd. Jag ryser bara jag tänker på vad som kunde ha hänt.

Nu är både jul och nyår förbi. Det har varit både snö och kallt hela tiden, en riktig jul med andra ord. För närvarande är det -15 grader och det har det varit hela dagen, så man vill helst bara vara inomhus i värmen. När helgerna är över så ser jag fram mot en ny lc-säsong. Roya blev 4:a, 3:a av alla tikar, under 2009 och är därmed kvalificerad för EM i år igen. Denna gången är Frankrike värdland och proven ligger i Lyon. Ganska lång resa om vi bestämmer oss för att åka. Inget är bestämt ännu, det är mycket som spelar in.